8 juni 2012
Ett datum jag alltid kommer minnas. Jag klädde mig i en vit klänning och satte den vita mössan på huvudet, åkte till skolan och klockan två på eftermiddagen sprang jag för sista gången ut genom skolans dörrar. Det var en underbar dag med strålande sol, härliga vänner och mycket skratt. Det finns så mycket jag kommer minnas med dagen, och jag har nog inte riktigt insett vad hela grejen med studenten innebär. Aldrig mer skola. Aldrig mer klasser, klasskamrater, lektioner och skolmat. (Ja, om man inte går på högskola förstås....)
Jag är så nöjd och glad. Jag har nått mitt mål och över det. Jag har utvecklats, lärt mig massor och vuxit enormt mycket.
Personen som sprang ut genom dörrarna igår var inte samma person som gick in genom dörrarna för första gången för tre år sedan, mycket har hänt på vägen.
Under åren har jag varit gladare än någonsin, ledsnare än någonsin, mer förvirrad och ensam än någonsin, mer omgiven av fantastiska personer än någonsin. Jag känner själv att jag har förändrats, och det till det bättre. Det har varit en lärorik resa, men nu är det över. Och nu är det hög tid att planera inför framtiden - vad fan ska jag göra med mitt liv?
TACK till alla som gjorde min dag helt jävla underbar!
Jag är så nöjd och glad. Jag har nått mitt mål och över det. Jag har utvecklats, lärt mig massor och vuxit enormt mycket.
Personen som sprang ut genom dörrarna igår var inte samma person som gick in genom dörrarna för första gången för tre år sedan, mycket har hänt på vägen.
Under åren har jag varit gladare än någonsin, ledsnare än någonsin, mer förvirrad och ensam än någonsin, mer omgiven av fantastiska personer än någonsin. Jag känner själv att jag har förändrats, och det till det bättre. Det har varit en lärorik resa, men nu är det över. Och nu är det hög tid att planera inför framtiden - vad fan ska jag göra med mitt liv?
TACK till alla som gjorde min dag helt jävla underbar!
